Öppet brev till alla: jag erkänner.

Posted on December 19, 2013 by Anny

Var tar jag vägen när hatet blir för mycket? Vem ska jag lasta över det på?

Eller måste jag bära allt själv?

Ensam är stark sägs det, men det är sånt bullshit. Ensam är svag och ensam är utsatt. Men när rasisterna hänger ut mig, när rasisterna skriver om mig, när rasisterna mejlbombar, när rasisterna hittar ömma punkter att trycka på – då är jag alltid ensam.

NEJ det är ingen jäkla komplimang att bli påhoppad. För det borde inte behöva vara så. Jag borde kunna skriva om rasism och sexism utan att få de där grova påhoppen. Jag borde kunna föra fram min åsikt utan att vara livrädd för att de ska publicera min adress. För att jag ska få nya mordhot på posten. För att de ska hitta mig, hota mig, skrämma mig till tystnad.

Och jag tänker: om det ändå vore unikt. Om det bara var mig det hände! Men det händer alla – alla kvinnor. Det är som ett rött skynke, det här att en kvinna har en åsikt. Ut i köket och gör en macka! GÖR DIN JÄVLA MACKA SJÄLV TACK SÅ MYCKET.

Och när de hugger hugger hugger biter och gnager och hugger igen – aldrig är jag så ensam som då.

När jag helt slut kollar mobilen på tåget hem och ser att jaha, nu har de skrivit om mig igen. Nu börjar karusellen igen – ont i magen, hålla andan när jag uppdaterar inkorgen, rycka till när det plingar till i mobilen, känna hur det skaver i maggropen av ilska och rädsla.

Hur det går ut över mina relationer. Hur jag blir grinig och har lätt till att fräsa, skälla, gnälla. För jag är så ensam i det här och på något sätt måste det ut. Hur jag sitter på tåget och tårarna bara trillar nerför kinderna – för jag är så trött. Hur jag sitter på jobbet och tårarna bara droppar ner på tangentbordet – för jag är så arg.

Jag har alltid haft känslorna liksom utanpå huden. Och jag har sagt för många gånger nu att jag inte bryr mig. Jag har raljerat för många gånger över deras påhopp. För sanningen är att det gör ont. Och gör jag mig till en måltavla nu? Troligtvis. För de är så förbannat bra på att utnyttja känsliga punkter. Trycka till där det gör ont.

Men vet ni varför jag skriver? Vet ni varför jag erkänner hur förbannat ledsen jag ibland blir? För jag tror inte jag är ensam om att känna så. Jag tror vi är rätt många som läser, tar in, gråter en skvätt. Men vi måste ju gå vidare, och vi kan inte visa oss sårbara, så vi skämtar om det. Skojar bort det. Och får en klapp på ryggen “Ta det som ett tecken på att du gör något bra”.

Jag tänker inte göra så längre. Jag tänker låta mig själv bli ledsen och jag tänker börja prata om att jag blir det. Jag tänker säga “Det enda tecken jag ser på att jag gör något bra, det är de fina orden. De snälla orden. Orden som styrker”.

För jag ser inget positivt med hatet som vissa spyr ur sig anonymt på nätet. Försök inte tvinga mig till det, för det äter sakta upp mig inifrån. Att inte få tala om det som gör ont. Att inte få tala om hur många gånger jag tänkt att nä, nu skiter jag i det här. Att inte få visa mig svag för jag är så livrädd för konsekvenserna. Ja, jag har skrivit om det här förut. Men jag har också läst när jag själv skriver: “äh, jag bryr mig inte så mycket” och jag vet att det är lögn. Jag blir ledsen. Men vet ni vad det värsta är? Det är att de lyckats göra mig rädd.

Det borde inte vara så här. Det borde verkligen inte vara så här.

Hatsajten strikes again

Posted on December 17, 2013 by Anny

Förra veckan blev rätt tung. Exponerat bestämde sig för att skriva inte bara ett eller två inlägg om mig, utan tre. Och nämna mig i iallafall två. Och just för att det tar SÅ mycket energi av mig så tänkte jag först att jag skulle skippa det här blogginlägget. Men jag funderade på saken och insåg att nä, de ska faktiskt inte få tysta min kritik mot en av Sveriges värsta hatsajter.

Jag såg nämligen att de hängt ut en hel romsk familj och skrivit både ett och annat ganska vidrigt om dem. Jag har ingen aning om vad det är för människor eller om de är dömda för något, inlägget relaterade dock bara till “Vi har hört..” och “Någon tipsade oss om…”, ja ni vet den typen av argument som inte ÄR argument utan bara dynga.

Men jag tänkte inte uppehålla mig vid det. Nej, jag tänkte i vanlig ordning visa några av kommentarerna. Exponerat, och deras läsare, brukar ju hävda att “NÄÄÄÄ här är inga rasister! Vi sprider inget hat!”

Jag undrar då hur de skulle kategorisera följande:

Inte en hatsajt? Inte rasister? Nä visst. Dra den om jultomten också, när ni ändå håller på. Exponerat tycks bli allt extremare för varje dag. Hatet blir tydligare, skarpare. Källkritik har aldrig stått högt i kurs men i många inlägg nu verkar de enbart hitta på saker för att kunna ösa hat över någon de utsett till måltavla.

Jag har tjatat om det här förut, jag kommer ALDRIG sluta tjata det: låt för guds skull bli att använda skiten som källa. Känner du att du måste framhärda och fortsätta länka till Exponerat…well, då kanske du borde tänka över dina värderingar i grunden.

Julhysteri på Avpixlat – skrattretande och djupt obehagligt på samma gång

Posted on December 12, 2013 by Anny

Det är rätt lätt att skapa nya traditioner. Jag menar, se bara på Halloween som numer väl ändå får räknas även som en svensk tradition? Kanelbullens dag är ett annat exempel. Det tar inte så lång tid innan det sätter sig, kanske för att vi är förtjusta i att fira och uppmärksamma saker? Men det finns såklart traditioner vi borde slopa på direkten. Jag tänker såklart på det jag väljer att kalla för “Julhysteri”. Nej, jag pratar inte om antalet julklappar som ska köpas, stress och massor av mat som någon ska laga.

Jag pratar om en tradition som vi främst ser på internet. Jag vet inte riktigt när det började, men jag la märke till det första gången för två år sedan då en status spreds som en löpeld på Facebook. “Nu får inte barnen vara varken tomtar, pepparkaksgubbar eller julegrisar i luciatåget längre!”, sa den. Ungefär. Vem som nu nånsin har varit utklädd till gris i ett luciatåg, det vet jag dock inte.

Det fortsatte såklart förra året, med pepparkaksgubbarna. Helt plötsligt såg jag folk i min närhet som skrev att “NÄÄÄ-EE! Nu får det vara nog. Ska man inte ens få köpa pepparkaksgubbar längre?!”. Allt på grund av ett EN skola sagt “I år ska ingen vara utklädd till pepparkaksgubbe i luciatåget, för vi ska inte sjunga någon pepparkaksgubbesång.”

Och det fortsätter såklart i år. Och som vanligt är det med rasistiska undertoner. Jag blir bedrövar när jag ser vänner och bekanta som hämtar in “information” på rasistsajter som Avpixlat och Exponerat, och sedan tror att det är någon slags sanning.

Men vad handlar julhysterin om i år då? Jo, det hela började med en, av outgrundliga anledningar, mycket uppmärksammad skola i Bromölla. De har i år valt att inte ha varken pepparkaksgubbar eller tomtar i sitt luciatåg. De har gett flera förklaringar till detta: både att föräldrar har önskat det, och för att de själva vill se ett mer traditionellt luciatåg. De flesta kanske vet ändå att ett traditionellt luciatåg innehåller en lucia och ett gäng tärnor. Men vill man ha ett fint och traditionellt luciatåg med mer valmöjligheter kan man förstås ta med stjärngossar också.

Det blev ursprungligen uppmärksammat, iallafall av mig, för att en pappa till en pojke i den aktuella årskursen var uppriktigt förbannad. Hans pojke skulle minsann inte ha klänning på sig! Suck.

Sedan tog det inte lång tid innan rasistsajterna snappade upp det hela. Men borde de inte egentligen vara glada? Här är en skola som vill ÅTERINFÖRA GAMLA TRADITIONER på bekostnad av nyare påfund, som exempelvis tomtar.

Nä. Nä de är inte glada. För i deras paranoida värld är ingenting logiskt och ingenting tolkas såsom vi andra tolkar saker. Den främsta teorin som har presenterats på de olika sajterna är att det är ett “PK-påhitt”, något man gjort för att inte stöta sig med mångkulturen i Sverige. Man har såklart inga bevis på detta, men fläskar ändå på ordentligt med den här vinklingen. Avpixlats inlägg om händelsen har till exempel rubriken “PK-terror mot traditionerna”.

Återigen: suck.

De får såklart tro vad de vill, men jag får också tro att de har tomtar på loftet. De som alltid klagar över att gamla fiiiina svenska traditioner inte efterlevs längre går totalt bananas när en skola väljer att göra just det. Ironi? Något kanske. Och jag kan inte för mitt liv förstå vad det skulle ha att göra med religion eller hudfärg. Fine, att de reagerar på att det inte är några pepparkaksgubbar med lär stamma från förra årets Julhysteri. Men tomtar..?

Men nu kommer vi till det obehagliga i det hela. Ni har troligtvis inte missat Expressens rapportering om hatsajterna. Under de senaste dagarna har de avslöjat både vilka det är som kommenterar mest, och vad som egentligen skrivs. Att hot och hat flödar i kommentarsfälten. Luciainlägget på Avpixlat är absolut inget undantag:

Rektorn på skolan, Malin Winther, blir här kallad “landsraserare” och såväl hennes som skolchefens mailadressser är utlagda. Är det enkelt att hitta deras mailadresser? Ja. Men det spelar ingen roll, det är sammanhanget som gör det här riktigt obehagligt.

Här uppmanas man att “ta ansvar för” sina barn – genom att starta en “massiv kampanj för avsättandet av denna perversa kvinna”, det vill säga rektorn på skolan. “Här har föräldrarna en absolut skyldighet att få denna galning sparkad” lyder uppmaningen från denna anonyma kommentarsfältskrigare.

Ett sådant förakt för Sverige! Äh, skämt åsido. Det här är ju lite läskigt, tycker ni inte det? De som tror att de som kommenterar på Avpixlat “bara” är rasister har fel. De flesta är också kvinnohatare.

Ett luciatåg utesluter tomtar och pepparkaksgubbar. Det är alltså ett tecken på att skolan raseras. Jösses. Och lägg märke till igen, det föraktfulla tonfallet gentemot en kvinna.

Rektorn på skolan blir också kallad “landsförrädare”. Hon “bör få veta att hon lever”. Också den här kommentarsfältskrigaren uppmuntrar till att man ska söka upp och kontakta rektorn.

“Malin Winther, ditt namn är noterat”.

En annan tycker att hon ska ställas mot väggen.

Behöver jag ens kommentera hur sjukt det här är?

Och Avpixlat låter allt stå kvar. För i deras värld är det här inget att reagera över. Uppmaningar att göra hembesök hos en tjänsteman är visst inte alls något konstigt. Eller? Det vore förstås uppfriskande att se Avpixlat PÅ RIKTIGT ta tag i sina kommentarsfält. Men skrämmande nog, de enda raderade kommentarer jag noterade under gårdagskvällen tycks vara sådana från meningsmotståndare, alltså sådana som ifrågasatte Avpixlat.

Och för den som ifrågasätter hur mycket rasism som egentligen florerar i Avpixlats kommentarsfält lämnar jag den här bilden nedanför. Tänk på två saker: allt som ligger bakom det här är att EN skola valt att inte ha tomtar och pepparkaksgubbar i sitt luciatåg, och det här är en sida som stöttas friskt och ogenerat av ett riksdagsparti. Behöver ni ens fundera på vilket det är?

DN:s ledare står för dagens dumhet

Posted on November 27, 2013 by Anny

Idag har DN publicerat en alldeles ovanligt ignorant ledare, signerad Erik Helmerson. I texten skriver han om hur en hotfull kommentar på Alliansfritts sida inte tagits bort fort nog, och att Alliansfritt därför är att jämställa med rasistsajten Avpixlat.

Det är förstås en helt orimlig jämförelse som antingen baseras på djupaste okunskap, eller helt enkelt med uppsåt att försöka “sätta dit” nätrörelser som ligger till vänster och är regeringskritiska. Troligtvis handlar det om både och.

Att jämföra Alliansfritt med Avpixlat är verklighetsfrånvänt av mer än ett skäl, alltså inte bara det faktum att Avpixlat är en rasistspridande hatblogg stöttad av ett rasistiskt riksdagsparti. Det finns många andra faktorer man måste tänka på när man ska analysera Helmersons ledare.

För det första: Avpixlat har ett modererat kommentarsfält. Eller snarare: de har utsedda moderatorer. Deras uppgift är officiellt att hålla ordning i kommentarsfältet. De har dock en något annorlunda syn på vad “ordning” är. På Avpixlat kan du förvänta dig att din kommentar raderas om du är meningsmotståndare, alltså antirasist eller SD-kritisk. Däremot är det inte helt osannolikt att kommentarer som dessa får stå kvar:

Nu säger jag inte att det är okej att låta bli att radera några kommentarer som kan uppfattas som hot. Kom ihåg att det här handlar om varför det är helt fel att jämföra Avpixlat med Alliansfritt Sverige.

Det finns dock fler saker som gör det totalt orimligt att göra en sån jämförelse, även om man ser bortom kommentarsfältet. Avpixlat har hängt ut barn, vid ett flertal tillfällen. (Vid flera tillfällen har det också lett till att hot om våldtäkt och väldigt sexualiserade kommentarer publicerats.) De har dessutom lagt ut en film där en kvinna blir utsatt för sexuella övergrepp – helt utan att dölja hennes ansikte.

Ska jag fortsätta? Kanske ta upp förra julen när Avpixlat valde att attackera årets Lucia på grund av hennes hudfärg? Eller när Avpixlat uppmanade sina läsare att spionera på journalister? Eller alla de gånger Avpixlat skrivit inlägg som helt uppenbart bara går ut på en enda sak – svartmåla muslimer och framställa dem som ondskan i mänsklig form?

Det Alliansfritt Sverige gör är att skriva om vårt lands regering. Är tonen ofta raljerande? Ja. Men jämför det med Avpixlat som i princip uteslutande skriver om enskilda människor och/eller meningsmotståndare (vilket i princip alltid innebär folk som kritiserat SD).

Det obehagliga i Helmersons ledare är dock inte främst att han framställer Alliansfritt Sverige som vänsterns näthatsportal nummer ett. Nej, det riktigt, riktigt obehagliga med texten är att han indirekt normaliserar Avpixlat. Det går inte att skylla det hela på okunskap eller att han är oinsatt i vad han skriver om. Jag tror att det i slutändan helt enkelt handlar om att alla medel är okej för högern att använda.

Öppet brev till den/de som ddos-attackerar IRM

Posted on November 12, 2013 by Anny

Hej!

Jag vill börja med att säga att jag inte är arg på dig – jag är besviken. Att du är så förblindad av ilska att någon tycker något du inte tycker, att du måste använda odemokratiska metoder för att försöka tysta. Att du försöker sabotera. Förstöra. Varför? För att vi skriver något du tycker är obekvämt.

Tänk vad jobbigt jag skulle få det om jag kände mig tvungen att starta en massiv ddos-attack så fort nån skrev något jag inte höll med om!

Men samtidigt kan jag inte låta bli att känna en liten, liten smula medlidande för dig. Du försökte tysta oss, du försökte förstöra – men istället såg du till att vårt inlägg om Björn Söder är vårt mest delade. Och med delat syftar jag förstås för den otroligt fina solidaritetsaktion som genomförts, och genomförs nu. Flera, flera bloggar har delat inlägget. Det har delats av Politism (som också blev attackerat). Det har delats av Aftonbladet. Det har delats av Expressen. Det har delats av Nyheter24.

Stort tack till alla er som delar! Det handlar inte om att vi vill synas och höras – det handlar om att man inte ska få tysta någon med hjälp av odemokratiska metoder. För ärligt talat, om folk tycker att tårtningen av Jimmie Åkesson var ett hot mot demokratin – vad är det då när någon försöker tysta meningsmotståndare?

Yttrandefrihet är en mycket vital del av demokrati och ett drägligt samhälle. Jag är glad att vi är många som fattat detta. Det finns de som skrattar åt attacken på IRM. Det finns de som säger “ni är ändå inget att bry sig om”. Det är, enligt mig, en skrämmande inställning. Oavsett vem som blir utsatt så är ett försök att släcka någons sajt aldrig ett okej sätt att bemöta meningsmotståndare.

Och ja – det gäller även om det är rasistsajter som Avpixlat eller Dispatch International. Demokrati gäller för alla. Och det är den tanken som du, eller de, som ligger bakom ddos-attackerna helt har missat.

IRM vs Björn Söder i SVT Debatt – vi reder ut Söders lögner

Posted on November 12, 2013 by Anny

Eftersom både IRM och Politism.se blivit ddos-attackerade efter att ha lagt upp det här inlägget så lägger jag upp det här också. Har du en blogg? En hemsida? En tidning? Feel free att göra detsamma. Ju fler som får läsa, desto bättre. Och ärligt talat – de KAN inte ddos-attackera HELA internet.

I torsdagens SVT Debatt deltog Henrik (jag) från IRM i en debatt om den numera rikskända ”tårtningen” av Jimmie Åkesson. SD:s partisekreterare Björn Söder var vår huvudmotståndare trots att vi som Söder anser att tårtning är ett riktigt dåligt sätt att bemöta SD. Söder kom dock med en hel del minst sagt märkliga påståenden som vi känner att vi bör reda ut.
För er som missade debatten:

Påstående nr 1:

Carlito: SD är det enda partiet som i principprogrammet uttrycker att man kan upphöra att vara svensk om man inte följer SD:s definition av identitet och kultur.

Björn Söder: Det är rent nonsens.

Sanningen: Citat från SD:s principprogram sida 11: ”På samma sätt som den som är född in i en annan nation senare i livet kan bli en del av den svenska nationen menar vi också att man även som infödd svensk kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur”

Påstående nr 2:

Carlito: Så Thoralf Alfsson har aldrig uttryckt att han är en islamofob?

Björn Söder: Jag tror inte han har sagt att han är isamofob, nej.

Sanningen: Citat från Thoralf Alfssons blogg: ”Jag är islamofob och jag kan överhuvudtaget inte förstå att någon med kristen uppväxt kan vara något annat än islamofob.”

Påstående nr 3:

Björn Söder: Man avhumaniserar SD när man kallar oss för rasister.

Sanningen: Att kalla en rasist för rasist är inte avhumanisering. Att vara rasist är avhumanisering. /Tore Kullgren

Påstående nr 4:

Carlito: Jimmie Åkesson säger ju själv att islam är det största hotet sen andra världskriget.

Björn Söder: Nej nu är det fel igen. Det var Aftonbladet som satt den rubriken. Det står inget sådant i debattartikeln.

Sanningen: Öhh, jo det gör det:

För att vara på den säkra sidan så har ni två citat till från partitoppen.

Det finns fler saker vi skulle kunna bemöta, men jag tror ni fattar poängen. Vi vill passa på att tacka alla ni där ut som stöttat oss, vi kan inte ens börja beskriva hur mycket era fina ord värmde! Ett speciellt tack till Carlito som var grym i debatten.

***UPPDATERING***

Vi fick en förfrågan om att reda ut Söders befängda påståenden/förnekanden gällande järnrörsskandalen. Vi har skrivit om alla lögner i detta inlägg: SD-topparnas lögner – vi har hela listan

Här har ni även en lista som belägger allt det vi sa om SD:s plattform på nätet, Avpixlat:

Hurra: en man har lösningen! Snart är ätstörningarna och skeva ideal utrotade.

Posted on November 11, 2013 by Anny

HURRA! Det är en underbar dag idag! En glädjens dag! Ljusningen är äntligen här!

För nu ÄNTLIGEN har lösningen på problem med ätstörningar OCH skeva ideal kommit! Ja, ni får ursäkta alla utropstecken men klart jag blir lite till mig. När en man liksom helt plötsligt får en snilleblixt och kommer på hur man blir av med ätstörningar (eller ja, kanske främst anorexia som det verkar) så måste man ju lyfta på hatten och säga “BRA JOBBAT, MAN!”.

Eller så inte. Vad jag egentligen raljerar över? Jo, det handlar om en krönika i Expressen. Med rubriken “Så sjuka är unga tjejers drömmar” – ja alltså det börjar ju redan med det. Rubriken är fullkomligt vedervärdig. Men vad står det då i krönikan? Ok, för att vara rättvis – den har NÅGRA, VISSA, FÅ poänger. Typ att modeindustrin har ett ansvar för skeva kvinnoideal. Men det är ungefär där det tar slut på vettighet.

Bland unga kvinnor är smalhet däremot skrämmande ofta synonymt med lycka. Det räcker att skrolla ned bland kommentarerna på en välbesökt modeblogg för att inse hur mycket tankekraft den här gruppen lägger på sin vikt.

Resultatet är en skenande folksjukdom. Antalet unga svenska kvinnor som fått en ätstörningsdiagnos har ökat drastiskt de senaste åren. Vissa av dem betalar det yttersta priset för att se ut som tjejerna på de glossiga bilderna.

Nu är jag ju lite skeptiskt inställd till att man kan skylla ökande antal ätstörningsdiagnoser på bara modebloggar och “glossiga bilder”. Jag är rätt övertygad om att mer ligger bakom faktiskt. Men nu är jag ju ingen expert på ämnet, däremot är det bara att göra en snabb googling för att inse att det inte är så jätteenkelt att förklara ätstörningar.

Men det är inte det värsta i krönikan, åh nej. Det kommer värre:

Frågan är för vem de bantar. Inte kan det vara för männens skull. Jag behöver ingen stor undersökning för att slå fast att nästan inga killar vill ha flickor på 1,80 som knappt passerar 40-strecket på vågen. Forskning har visat att män snarare gillar smala midjor kombinerat med breda höfter, med andra ord kurviga tjejer.

Ok, för det första: “Inte kan det vara för männens skull”. Nä, män har såklart INGET ansvar överhuvudtaget när det kommer till kvinnors hälsa. Kvinnor får helt enkelt skylla sig själv som får ätstörningar och männen är oskyldiga. För det andra: VADDÅ BANTAR?! Ätstörningar handlar inte om nån slags diet..? För det tredje: Vad FINT att få förklarat att nähä män gillar inte kvinnor med ätstörningar, men de gillar smala tjejer.

Vänta lite nu. Var det inte just ideal som vi pratade om? Att de var skeva? Att kvinnor INTE ska göra saker för männens skull..? Men männen föredrar smala midjor kombinerat med breda höfter så… alltså, jag får bara ont i huvudet av detta. Hur kan man ens SKRIVA nåt sånt här?

MEN! DET BLIR VÄRRE! Och nu kommer snart lösningen på problemet med ätstörningar:

Hela showen verkar vara en intern angelägenhet, kvinnor emellan. Vi män står vid sidan av och skakar på huvudet.

Det är kanske är dags att fler av oss kliver upp på catwalken och förklarar att vi inte tänder på hajfenor till skulderblad och revben utanpå huden.

Så kanske tjejer kan sluta plåga sig själva för att uppfylla ett ideal som bara gynnar en samvetslös och girig modeindustri.

Jamen dåså! Kvinnor “bantar” inte för män men om männen ber dem sluta så kommer kvinnorna göra det. Hurra! *slow clap*

Dumma, dumma kvinnor va, som svälter sig själva medan männen bara vill ha SMALA kvinnor med breda höfter. Det finns inga krav på kvinnor från männen (förutom att de ska vara smala med breda höfter) så varför svälter sig kvinnor va (kanske för att bli smala med breda höfter?).

JA. Jag vet att det är mycket versaler i det här inlägget och JA jag kanske har missat nån jätteviktig poäng men det beror på att jag blev lite upprörd. Jag är så oerhört less på att män ska ställa orimliga krav på kvinnor (svält er inte! eftersträva inte ideal! uppfyll våra ideal! bli smala! sluta drömma! gör som vi säger!) och jag är så innerligt less på att de inte ens verkar reflektera över att de gör det, utan tror att de gör oss nån slags tjänst?

Usch nej. Karl-Johan Karlsson, du skriver i ingressen: “Som politisk reporter har jag ägnat mig åt att bevaka förtroendevalda, inte fashionistor.”. Ett tips från mig i all välmening (riktad mot mig själv och världens alla kvinnor) – håll dig till att bevaka förtroendevalda. Och låt kvinnorna vara ifred för din missriktade välvilja. Tack.

IRM under attack

Posted on November 11, 2013 by Anny

Ni är många som frågar mig vad som hänt, varför IRM (interasistmen.se) ligger nere just nu. Jag är inte sådär superdupertekniskt lagd så jag kan inte precis ge några detaljer, men vi är utsatta för en överbelastningsattack som är såpass massiv att vi i dagsläget inte kan göra så mycket åt det.

Och visst. Vi vet inte vem som ligger bakom. Men det krävs inget geni att räkna ut att det inte är en slump att just vi utsätts – och vem som troligtvis gör det. IRM har liksom varit ett irritationsmoment för SD:s nätsvans sedan vi startade. Tja, kanske till och med sedan INNAN vi drog igång.

Och nog är det ironiskt när Svpolare som ofta skriver, iallafall till mig, påstår att “Ingen bryr sig om er lilla blogg!”, samtidigt har vår sajt varit utsatt för överbelastningsattacker fler gånger än jag kan räkna. Är det att inte bry sig det, att försöka se till att vi inte kan fortsätta?

Och nog är det också ironiskt att så många Svpolare skriker högt om yttrandefrihet – men inte säger ett pip när någon försöker tysta oss. Och då spelar det ingen roll om det sker via överbelastningsattacker eller hot- och hat-mail. Inte ett pip till vårt försvar. Medan vi flera gånger, när Avpixlat utsatts för att ta ett exempel, säger att “nej, det är ingen bra metod. Nej, vi ska inte försöka tysta meningsmotståndare. Nej, det är inte demokrati att göra så.”

Och nog är det väldigt ironiskt, att det är just vi som utsätts. Vi som granskar Sverigedemokraterna. Och inte en sajt som granskar Alliansen, eller som skriver om sossarna eller vänstern. Vad kan det bero på..?

Jag hoppas innerligt att IRM snart är uppe igen. Vi har en diger lista med material att plöja igenom och många inlägg som väntar på publicering. Och ärligt talat: den dag vi slutar med IRM kommer det inte vara för att någon försöker få oss till det. Den dag vi slutar är när vi antingen får slut på energi, eller när SD inte längre finns. Och känner jag oss rätt, är det mest troliga att det blir först när det senare händer.

(Vill också passa på att tacka för alla fina kommentarer jag fått angående mitt inlägg om Exponerat. Tack för alla mail och tweets! Det betyder otroligt mycket för mig att få lite snällhet som väger upp, med råge, allt hat som trillar in i min inkorg. Så: TACK!)

När ska SD ta avstånd från hoten?

Posted on November 8, 2013 by Anny

“TAR DU AVSTÅND FRÅN TÅRTNINGEN?!” – ungefär så har det låtit från rasist- och svpolar-håll senaste dagarna. Antingen har man tagit avstånd, eller så är man vänsterextremistkommunistterrorist. Ja, ni vet det där med nyanser är inte riktigt deras grej.

Personligen kan jag nånstans förstå de som tycker att tårtningen av Åkesson var rolig, även om jag själv tycker det var en väldigt dum grej. Om jag tar avstånd? Nä, för att ta avstånd måste man vara nära. Jag kan bara konstatera att det är nåt jag själv inte skulle göra (slösa med tårta?!) och att jag tycker det är en väldigt kontraproduktiv grej att göra.

Men, nu ska det här inlägget trots allt inte handla om det. Det ska heller inte handla om de på “min sida” som dissat mig totalt för min uppfattning om händelsen. Nej, det ska handla om de där nyanslösa och inkonsekventa rasisterna och svpolarna.

Igår kunde man nämligen läsa om två kvinnor som blivit hotade senaste dagarna. Dels handlar det om tårtkvinnan herself, dels handlar det om Carolina Moberg Farraj som jag skrev om i mitt förra inlägg. Båda har berättat i media om de hot de mottagit. Anledningen till att Carolina har hotats är att hon berättat om sina egna upplevelser som muslimsk kvinna i Sverige: de okvädingsord hon får höra och att hon fått stenar kastade efter sig. Helt oacceptabelt!

Ännu mer oacceptabelt är dock att hennes historia bemöts med hot. Någon la ut hennes mobilnummer på nätet och sedan dess har hon trakasserats inte bara i kommentarsfält, på mailen eller twitter utan även på telefon. Jag kan bara tänka mig hur otroligt obehagligt det måste vara och hur hårt det måste ta på henne. Jag hoppas dock att hon vet att vi är många, många fler som står bakom henne!

Men en sak har formligen lyst med sin frånvaro. Var är rasisternas, svpolarnas och Sverigedemokraternas avståndstagande? De kräver att alla ska förkasta tårtkastningen och många har gjort det. Men ska de inte någonsin ta ansvar för sitt eget hat, hoten från sina egna led?

Det luktar hyckleri från deras håll, mer än vanligt. Jag förväntar mig att Jimmie Åkesson går ut och SKARPT fördömer de hot som kommer från SD-svansen, hoten mot Carolina såväl mot Irene (den såkallade tårtkvinnan…).

Vi har alldeles för länge accepterat hoten från SD-håll. Det får vara nog med det nu. Det får räcka med deras försök att tysta meningsmotståndare. Jag hoppas, troligtvis förgäves,att de ska göra ett försök att säga åt sin svans att tagga ner, lägga av och sluta angripa personer. Ett bra första steg vore förstås om Jimmie Åkesson gjorde ett uttalande på inofficiella partiorganet Avpixlat. Ett uttalande där han ber alla att sluta mordhota och trakassera folk.

Men vet ni varför det inte kommer hända? Det är för att Avpixlat och SD:s fotsoldater är alldeles för viktiga för partiets fortsatt framgång. Så medan vi tar avstånd från en tårta i ansiktet så sitter de där och rullar tummarna medan deras sympatisörer trakasserar och hotar folk. Det, om något, är ett tecken på att SD inte är ett parti som andra. Det, om något, visar på att SD inte borde vara välkomna i demokratins finrum.

Snälla, sluta dela Exponerat.

Posted on November 6, 2013 by Anny

Jag blir lite oroad när jag ser att Exponerat helt plötsligt dyker upp i mitt facebook-flöde, inte bara en gång utan flera. En av de som länkat försvarar sig med “Jag ser inga fel med att dela en sida som är lite rasistisk om de skrivit något bra”, typ. Och innanför min tinning börjar huvudvärken bulta. Vad är det för fel på lite källkritik? Vad är det för fel på att kolla upp vad det är för dynga man sprider egentligen?

Nej, Exponerat är inte LITE rasistisk – de LEVER på att vara rasistiska. Och de inlägg som inte är rasistiska går ändå ut på att sprida hat. Jag får ont i hjärtat när folk som jag vet ändå tycker om mig delar den här sidan – när sidan ifråga har hängt ut mig. Jag pratar förstås om inlägget från i våras när de trodde sig ha gjort ett scoop på att jag lagt ut en bild där jag håller i ett jaktvapen. En bild som är sisådär sju, åtta år gammal. Men de brydde sig föga om själva bilden egentligen, det viktiga var dels mitt utseende:

Men såklart, eftersom jag är kvinna, var man tvungen att ta upp lite sex också:

Jag läser nu också på Twitter att den där skitsidan har hängt ut en ung kvinna som heter Carolina Moberg Farraj. Vad är hennes “brott”? Hon är kvinna, hon är muslim, hon har uttryckt en åsikt. Fy så hemskt, iallafall om man frågar hatarna på Exponerat. Och även här har man valt att attackera hennes yttre:

Och även skrivit riktiga äckliga kommentarer om sex:

Hatet har förstås tagit andra uttryck också:

Så nu ser ni, ni som delar Exponerat utan bekymmer, vad det är för sida ni stödjer. Vill ni verkligen det? Tycker ni verkligen att det här är en bra grej att stötta? Tycker ni att någon förtjänas att bli behandlad på det här sättet?

Jag hoppas verkligen att det här inlägget kan få iallafall någon att tänka efter. Ser ni nåt Exponerat skrivit om i era flöden, ta då reda på ursprungskälla. Eller så håller ni er helt därifrån och läser andra sidor, bloggar och tidningar – som inte är rasistiska hatspridande dynghögar.

Tapirhen

Med ett hjärta flammande rött