Igår hängde jag, som vanligt, på Twitter mellan omgångarna av frenetiskt jobbande så här efter julledigheterna. Där fick jag upp en tweet med en länk, och jag förstod att ”åh nej, jag kommer nog bli arg om jag läser det där ” så självfallet läste jag det.

Skribent är författaren Oline Stig och artikeln har rubriken ”Stackars människor som tror att dussindeckarna är litteratur!”. Ja, ni kanske börjar förstå varför jag redan på förhand kunde säga att jag skulle bli arg. Det är inte för att jag älskar dussindeckare utan det är för att jag älskar läsning och ännu mer älskar jag andra läsare.

För ungefär en vecka sedan skaffade jag ett nytt instagramkonto (@lasagleje om man vill följa). Tanken är att det ska ha tydligt bok- och lästema eftersom jag förra året återupptäckte min stora kärlek för böcker. På Tiktok har algoritmerna sedan länge sorterat in mig i målgruppen för det såkallade ”Booktok”, med bok- och litteraturrelaterade små filmer i mitt flöde. Nu var jag redo att ta steget att tvinga på folk mina egna uppfattningar om läsning, utanför Goodreads.

Vad jag inte var direkt beredd på var att upptäcka den enorma rikedom av andra bokkonton som finns. Då menar jag inte bara mängd (även om det finns MÅNGA) utan kanske ännu mer hur olika personerna bakom kontona är. Vi är tjocka och smala, långa och korta, högutbildade och outbildade, unga och gamla. Det vi förenas i är en kärlek till läsning.

Åter till den där kulturartikeln i Sydsvenskan. Oline Stig skriver om hur ”kvalitetslitteratur” får stå tillbaka för ”chick-lit, feelgood, deckare och spökskrivna kändisbiografier”, eftersom förlagen satsar på det som går att sälja. Det kanske inte är så märkligt, vi lever i en kapitalistisk värld oavsett om vi vill det eller inte.

Vidare skriver hon ”Några gånger, när jag i egenskap av kritiker fått i uppdrag att läsa feelgood-romaner och dussindeckare, har jag slagits av hur trista och faktiskt svårlästa de är och förvånats över att de säljs i massupplagor.”. Ja, det kanske är så enkelt att du inte är målgruppen? Säljer en bok i massupplaga finns det uppenbarligen några som gillar den, bara inte du. Men nej, skribenten väljer att istället komma till slutsatsen ” Stackars människor som tror att detta är litteratur!”.

Och det är liksom här det brinner till ordentligt i mitt lilla (eller okej, det är rätt stort) huvud. För det jag avskyr allra mest med bokvärlden är när folk försöker gatekeep:a läsning. Den här uppfattningen att det finns ”rätt” och ”fel” böcker att läsa är dessutom tämligen kontraproduktiv om man vill att förlagen ska ha råd att publicera så kallad ”kvalitetslitteratur” som förmodligen aldrig kommer sälja i samma upplagor som senaste Läckberg. Alla böcker behövs. För vi gillar att läsa olika sorters böcker.

Det som också retar mig, något fruktansvärt, är oförmågan att se att alla inte läser böcker av samma anledning som någon annan. Vissa läser böcker för att lära sig saker. Vissa läser böcker för att bli mer bildade. Vissa läser böcker för att kunna säga ”åh, den här klassikern är fantastisk!” på nästa bokmässeparty. Och vissa läser böcker enbart, uteslutande och endast för att bli underhållna. Det är inget fel i det. Tvärtom, skulle jag säga, är det en av de absolut bästa sakerna med att älska böcker och läsning.

Det är också det jag hittat i mitt spirande lilla bokcommunity på instagram. Vi är så väldigt olika, vi läser så väldigt olika böcker. Men vi har en stabil gemensam faktor som förenar oss – vi älskar böcker. Då är det struntsamma om det är ”dussindeckare” eller små obskyra novellsamlingar på prosa. Och det är så synd, för det finns också vettiga saker i nämnda kulturartikel. Hur får vi människor att upptäcka nya böcker, andra världar, än de som de är vana vid? Det hade varit betydligt mer intressant att läsa om det utan det där fnysande ”du duger inte” som artikeln tyvärr blev istället.

Böcker öppnar dörrar till nya världar. Sluta kämpa för att låsa de dörrarna för vissa, bara för att du inte tycker att deras läsning duger.