Öppet brev till Petter Axell på baws.se – eller “Sexism är inte roligt”

Hej Petter Axell, redaktör på sajten “Baws” och enligt dig själv “mästerskribent” och “bra kille”. Jag har läst din text “25 saker kvinnor kan bättre än män” och jag har lite åsikter. Jag hyser inte alltför stora förhoppningar att ni kommer godkänna min kommentar som jag lämnat på er sida, så jag tar det via bloggen också. Det är trots allt rätt många som läser den.

För det första vill jag ställa en fråga till dig, Petter. Hur känns det att du aktivt ser till att våldtäktskulturen i Sverige lever och frodas? För exakt det är vad du gör när du i din text påstår att en kvinnas nej egentligen betyder ja. Det måste du väl förstå, att en kvinnas nej är exakt lika mycket ett nej som om en man skulle säga det. Men genom att hävda att det inte är så, så liksom röjer du vägen för män som tafsar, män som trakasserar och män som våldtar. Nej nej, jag säger inte att du ensam är ansvarig – men  du är en pusselbit i det hela. Det är trots allt en hel del som läser vad du skriver också, sist jag kollade hade din text över 300 gilla. Det innebär att det kanske är minst 300 som läst och tänker “Amen shit, så är det ju, en kvinnas nej är verkligen inget värt.”

Hur känns det att bekräfta andras sexism och säga “Det är okej, vi är fler som är som du. Läs vad jag skriver och känn dig trygg”? För jo, det är exakt det du gör när du påstår att kvinnor blir uppassade hela sina liv. Jag undrar på vilket sätt vi blir uppassade egentligen? Är det möjligtvis när vi får lägre lön? Eller är det kanske när vi sliter ut våra kroppar i vård- och omsorgsyrken? När vi tar större ansvar för familj och hem? Eller är det kanske när vi inte vågar gå ute på kvällar och nätter, för att vi är rädda för våldtäkt?

En till fråga till dig, Petter: jag är jättedålig på att hålla ordning. Jag hatar att vika saker, mina kläder ligger typ i en stor hög i garderoben. Jag skiter fullständigt i hur soffkuddarna ligger, mest tycker jag de är i vägen. Det är typ min pojkvän som tycker om dem så därför får de vara kvar. Dessutom är jag inte särskilt förtjust i att städa, jag är rätt kass på att matcha grejer och jag hatar att prata i telefon. Är jag ingen riktig kvinna då, tycker du?

För att fortsätta: varför tycker du att män i tights förtjänar stryk? Varför vill du slå män som klär sig i tights? Varför uppmanar du indirekt i din text att andra ska ge sig på män i tights?

Du har också ett rent faktafel i din lilla kaskadspya av sexism och kvinnofientlighet. Du påstår att kvinnor inte kan köra bil, men det konstiga är ju att kvinnor är mycket säkrare bilförare än män. Eller du kanske inte tänker köra bil = köra säkert? Du kanske tycker att köra säkert är lite trist och hellre utsätter andra för fara genom att köra för fort och visa dig lite häftig på vägarna? Jag vet ärligt talat inte, för jag har ingen aning om du har körkort ens.

Det värsta är nog att du försöker förklä din text i nåt slags försök till… jag vet inte, feministisk framtoning? Jag fattar att du nog försöker vara rolig och egentligen inte tror på vad du skriver. Eller ja, jag HOPPAS INNERLIGT att du inte tror på vad du själv skriver. Men det är faktiskt inte kul. Det är 2013, sexism är förbaskat uttjatat och faktiskt riktigt tråkigt. Jag hoppas att du gör lite bättre ifrån dig nästa gång, för det kanske finns någon del i din som har humor. Släpp fram den delen istället Petter, och stäng in sexismen i något mörkt skrymsle av din hjärna – och släng bort nyckeln.

Jag hoppas att du läser det här och tänker till lite. Jag hoppas att de som tryckt gilla läser det här och tänker till lite. Jag hoppas att såna här texter, som du Petter har skrivit, snart kommer vara ett minne blott. Jag är less som fan på att bli betraktad som mindre värd bara för att jag råkar ha en fitta och inte en kuk. Jag är inte mindre värd än du. Ingens värde borde sitta i könet, men så länge män som du skriver texter som den du har skrivit, kommer det fortsätta vara så.

En sista fråga till dig: har du en syster Petter? En mamma? En flickvän? En kvinnlig kompis? Är det verkligen så där du tänker om dom..?

Ps. Jag kan intyga dig om att tjejtoan på krogen också är rätt jävla äcklig, med blodiga tamponger i sopkorgen och kiss på toasitsen. Ds.

 

VM och lite rasism – eller “Religion trumfar inte kärlek”

För den som missat det pågår friidrotts-VM just nu och igår vann Sverige en guldmedalj. Eller ja, rättare sagt så vann Abeba Aregawi en guldmedalj på 1500 meter. Jättekul förstås och för den som faktiskt bryr sig om sport och är lite sådär mysigt nationalistisk så är det säkerligen en sak att fira. Personligen bryr jag mig inte så stort, men visst känns det lite gött att en svensk tar medalj. Det måste jag faktiskt erkänna.

Men det är inte alla som tycker att det var kul. Jag blev faktiskt riktigt bedrövad igår när jag såg hur många som ifrågasatte Aregawais medalj, påstod att den inte alls var svensk. Varför? Jo, för att hon har en mörkare hudfärg, ett efternamn som inte slutar på -son, för att hon inte pratar så bra svenska än. Kommentarerna flödade, såväl på Facebook som på Twitter:

gnällts importeras känts annorlunda närblevsvensktw svenskatw svenskt

Det är 2013. Kan vi inte sluta försöka definiera nån slags luddig “svenskhet”? Kan vi inte sluta göra upp konstiga regler för vem som är “svensk”? Fast nej, vi har inte kommit så långt än. Vi har lång, lång, lång väg att gå. Och det gör mig otroligt ledsen.

Samtidigt kan jag själv inte glädjas så himla mycket med Aregawi efter att ha läst hennes uttalande om homosexuella:

“Som jag förstår det tillåter inte min tro att män är med män och kvinnor är med kvinnor. Men jag vet egentligen inte så mycket om det”

 

Jag önskar så att Aregawi läste det här och tog till sig detta: tro kan inte trumfa mänskliga rättigheter. Rättigheten till att få älska den man vill, måste trumfa religion. Jag kan aldrig ställa upp på att låta religion vinna över kärlek och tolerans på det sättet. Och det spelar självfallet ingen roll vilken gud man tror på. Det spelar ärligt talat ingen roll om det ens ÄR religion inblandat: att tycka att homosexualitet är fult, fel, syndigt, äckligt, skrämmande, sjukligt, ja you name it – det är bara så fel. Så, så väldigt fel.

Kärlek är ingen synd. Det spelar ingen roll om det är en kvinna och en man, en kvinna och en kvinna, en man och en man eller om det handlar om poly-relationer t.ex. Kärlek är vackert och värt att sätta framför allt annat.

Utan kärlek är vi ingenting. Och jag hoppas att Aregawi en dag förstår att det inte finns något syndigt eller fel i en kärleksrelation mellan två människor av lika kön.

Twitter var bättre förr? – eller “NU SJUNGER VI WE SHALL OVERCOME!”

Okej, jag vill inte vara en i mängden av alla som nu säger “Alltså, Twitter var bättre förr!” men ärligt talat, visst märker ni också att klimatet har förändrats? Eller är det helt individuellt? Kanske är det bara så att jag själv fått fler följare, mer “twitterinflytande” och därför får räkna med fler tjuvnyp?

Jag pratar inte om rasisterna eller svpol-gänget nu, de har varit på mig ända sedan start och jag är tämligen van. Dessutom tror jag de börjar tröttna på mig, för det enda de har är en bild (som jag själv lagt upp) där jag håller i en älgstudsare (oladdad) och det ser ut som jag siktar på min hund (vilket jag aldrig skulle göra). Nej, det är inte den twittergruppen jag är bekymrad över. Det är de som ska vara på “min” sida.

Missförstå mig inte här, jag är inte ute efter att alla ska hålla med mig. Jag är inte ute efter att bli klappad medhårs och gullegullad med. Jag gillar diskussioner, jag gillar att få argumentera för min sak, jag gillar att vrida och vända på resonemang. Det leder ju faktiskt till att mina argument och resonemang antingen förkastas eller förbättras.

Nej, det jag pratar om är de som senaste tiden antingen skriver saker om mig, eller  för den delen om andra som ingår i vår “sfär”. Folk som muckar gräl, folk som aktivt missförstår och folk som tycks ha det som sitt enda mål att bli osams med någon. Det handlar såklart om hen som, så fort jag skrivit något hen tycker är dumt, ska retweeta för att försöka “avslöja” mig som en hemsk person. Men det handlar också om debattörer till vänster, eller feminister, eller antirasister, som ger både mig och andra riktigt elaka tjuvnyp.

Man behöver inte alltid hålla med. Men varför måste man ha som utgångspunkt att hitta det där enda lilla sandkornet av skiljaktighet för att kunna starta ett gräl? Varför bemöta folk med snäsighet, oförskämdheter och baktala varandra?

Jag vill inte att alla ska vara överens, myspysa och hålla varandra om ryggen. Men kan vi inte sluta aktivt leta gräl med varandra iallafall? Energin som läggs på det kan ju verkligen läggas på vettigare saker. Diskutera med meningsmotståndare, till exempel.

Ny åtgärd för arbetslösa – eller “DU DIN LATA JÄVEL!”

Igår var den stora nyheten att arbetslösa ska sättas under större press. Detta ska ske genom att den som är arbetslös varje månad ska lämna in en skriftlig aktivitetsrapport till sin handläggare på Arbetsförmedlingen. Gör man inte det riskerar man att förlora sin A-kassa eller annan ersättning, något som regleras med en trappa.

Vad jag inte riktigt förstår är dock dessa tre saker:

För det första. Vad ska rapporten innehålla? Jag antar att det är samma sak som man rapporterar idag, alltså vilka jobb man har sökt? Det som man berättar när man en gång i månaden ringer in till Arbetsförmedlingens kundtjänst. Men hur är det tänkt egentligen, det tar betydligt längre tid att lämna en skriftlig rapport än att ringa ett samtal. Skulle det inte vara bättre om jag använde mig av den tiden för att söka jobb istället? Bara en tanke sådär…

För det andra. Vem avgör om min rapport uppfyller kraven? Finns det ens några krav på rapporterna? För idag är det väldigt, väldigt luddigt hur många jobb man egentligen ska söka per månad. Det varierar lite med vilken handläggare det är man pratar med. Kommer detta förtydligas nu? Och kommer det vara några specifika krav på just rapporten, alltså hur den ska vara utformad? Har man förresten tagit hänsyn till de arbetssökande som har läs- och skrivsvårigheter?

För det tredje. Vore det inte bättre att… jag vet inte, lägga de här resurserna och tiden det tar på att försöka sig på lite jobbskapande politik istället? Visserligen skapar den här åtgärden jobb, men bara för de som jobbar på Arbetsförmedlingen och A-kassan. Det kanske är det som är meningen..?

Nej alltså jag tycker det här är en dålig idé. Dessutom signalerar det bara en sak till den arbetssökande: allt är ditt ansvar. Att lägga mer skuld på den som redan är i en väldigt utsatt situation i livet tycker jag är ganska äckligt. Vi som är arbetssökande övervakas och granskas in i minsta detalj. Ungefär som att majoriteten av oss älskar att stå utan jobb? Så är det faktiskt inte – de flesta vill ändå ha ett arbete. Tror man verkligen att man ger arbetslösa större självkänsla och självförtroende att söka fler jobb genom att öka pressen?

Det tror inte jag. Jag tror snarare tvärtom. Jag tror att stressen över den här rapporten kommer överskugga engagemanget att faktiskt söka jobb och anstränga sig i den processen. En åtgärd för att minska arbetslösheten är det definitivt inte. Det enda det är, är en åtgärd för att ta ett steg längre mot  det iskalla och empatilösa samhället som håller på att utformas omkring oss.

Jag hoppas så innerligt på ett regeringsbyte 2014 – och ännu mer hoppas jag på att ett regeringsbyte faktiskt skulle göra någon skillnad också. Det verkar dessvärre mörkt.