Category Archives: Antirasism

#Luciarage – eller “Signade Lågors Vakt Skydd Åt Oss Bringar”

Posted on by

Idag är det Lucia. Ljus i håret och tindrande ögon och glada barn med pepparkakssmulor runt munnen. ELLER så är det åter ett tillfälle för folk att flippa totalt och bete sig som att jordens undergång knackar på dörren och ber om en lussekatt OF DOOM.

Det började redan häromveckan då diskussionerna rörde pepparkaksgubbars vara eller inte vara i ett luciatåg. Att barnen inte fick klä ut sig till pepparkaksgubbar var “PK som gått för långt” och “moralpanik” och allt vad folk hävde ur sig. Nu visade det sig ju att det kanske inte var riktigt sådär jättelämpligt att basera ett helt drev på EN förälders uttalande, utan att man kanske bör fråga skolan också. Men, nog om dåligt omdöme i tidningsbranschen och mer om luciapaniken. På min facebook har jag idag hittat den här statusen:

Bruna pepparkaksgubbar, röda tomtar, vita lucior, gula lussebullar, svarta russin, tjocka snögubbar… Hur kan nån känna sig kränkt då alla färger och former finns representerade???

Men JÖSSES? Vems uppgift är det egentligen att avgöra “rätten” att känna sig kränkt av något? Jag skulle spontant vilja påstå att det är den som är kränkt som äger den rätten. Att folk som inte påverkas roffar åt sig tolkningsföreträdet på det här sättet tycker jag är minst sagt deprimerande. Just den här statusen är också obehaglig eftersom den avfärdar i princip alla former av diskriminering. Om man säger till ett skolbarn “Du får vara snögubbe för du är tjock” – är det då fel av barnet att känna sig kränkt över detta? Det är ju exakt samma sak som att säga “Du får vara pepparkaksgubbe, för du är brun”.

“Men så kan man inte sägaaaa, det är inte samma saaaak, att säga att nån är tjock är ju ELAKT!“, tjöt massorna i kör.  Mjo, men tänk så här: Det kan faktiskt uppfattas som elakt att påpeka någons hudfärg också. Att peka och säga “Du ser inte ut som resten av klassen så nu ska vi skilja ut dig riktigt ordentligt från mängden” kan för många uppfattas som direkt stötande. Precis som många inte bryr sig. Men åter igen: Det är den som känner sig kränkt, illa behandlad, mobbad, diskriminerad som äger rätten att säga att det är fel. Och det ska fan i mig inte ifrågasättas med dynga av typen “kränkthet faktiskt föder fler fördomar, johooo så ääär det“.

Jag kommer aldrig kunna förstå varför det är så svårt för vissa att förstå och acceptera att man kanske inte har gjort rätt? Vad SITTER det i?  Varför, varför, varför är ni så himla sugna på att slita åt er tolkningsföreträdet och sen skrika som stuckna grisar när någon snällt ber att få tillbaka det?

Sen finns det förstås också de som totalt spårar ur och kommenterar på Sverigedemokratiska riksdagsledamöter bloggar:

luciarageRimligt.

Men, det finns hopp! För vår favoritrasistblogg Avpixlat har tydligen lämnat sin “publicistiska” idé (att vara hatiska mot utlandsfödda i allmänhet och muslimer i synnerhet) och satsat på något slags humorperspektiv istället. De har nämligen också publicerat ett inlägg om luciatåg. Vad som är roligast vet jag inte: Att de rasar över att en -kristen- skola har “förbjudit” tomtar i luciatåget, eller att de förfasas över att ICA inte längre säljer pepparkaksgubbar. Just det där med pepparkaksgubbarna är nog kanske mest fascinerande då ingen tycks komma ihåg att det gått att köpa pepparkaksgubbar på ICA – någonsin. Avpixlat blev mer som “Snedpixlat” i det här fallet…

Men ja, att Lucia tydligen är viktigare än att en nazist tagit plats i Lidköpings kommunfullmäktige står ju ganska klart. Det senare har inte på långa vägar rört upp lika mycket känslor. Och att en luciasång görs om till en rapsång i SVT:s luciafirande är uppenbarligen, enligt inte bara SD-sympatisörerna och Avpixlat-kommentatorerna, det värsta som hänt sedan… ja sedan TIDERNAS BEGYNNELSE. Typ. Iallafall enligt Twitter…
Nåväl. Vill bara avsluta med en önskan,  den enda julklapp jag vill ha i år: Nästa gång ni är på väg att skrika “MEN VAR INTE SÅ LÄTTKRÄNKT!” så snälla, snälla, snälla tänk efter en gång till. Fundera en sväng på om det är så svårt för dig att istället säga förlåt och försöka utvecklas som människa.

 

Kulturberikad adress?

Posted on by

Intresset för var jag bor någonstans tycks bara öka bland Twitters brunare hörn. Jag kan inte riktigt förstå varför det skulle vara intressant eller ens relevant. Som jag tidigare skrivit så tycker jag att det är ett icke-argument som jag inte ens orkar bemöta de flesta gånger. Men jag kan inte låta bli att fascineras över deras ordbruk:

Vad en “kulturberikad adress” är för något har jag fortfarande inte fått något svar på.  Och den som kan gissa rätt på vem som har kallat mig “fetto” vinner… ingenting, tror jag. Finns hittills bara en som haft så dåliga argument att hen debatterar som en trettonåring på det sättet.

Men det är ju kul att de bryr sig så mycket om lilla mig. Ska jag ta det som ett tecken på att min åsikt har ganska stort värde, ändå..? 😉

You’ve got mail

Posted on by

Som ni vet så publicerade vår lokaltidning en insändare skriven av mig häromveckan. Den fick många kommentarer och svar på nätet, men även i analog form. Igår hittade jag nämligen ett handskrivet brev i mitt brevinkast och eftersom det är ganska…eh…spännande formulerat, så skriver jag ut det här:

Hej, hej! Anny Berglin!

Har tagit del av dina åsikter i ÖP 2012-08-18, jag kan tycka detsamma, men tyvärr, så är det så här att människor, som verkligen behöver hjälp är inte dom som kommer hit, tyvärr så är det så. En hög procent, som kommer till Sverige, kommer för utnyttja och dom säger: “Svenskarna snälla men dumma” och det är med sanningen överensstämmande, vi är snälla, men dumma. Du är 27 år, ser jag på datorn, så du är ganska ovetande om verkligheten precis som större delen av svenskarna. Vi har svenska ungdomar som varje dag går till Arbetsförmedlingen, utan att få något arbete, dom flesta invandrare kan ingenting annat än baka pizza och det har vi alldeles för många av, dessutom ohälsosam mat.

Vi har svenska pensionärer, som har så dålig pension, speciellt kvinnorna, så dom knappt har till mat, trots att dom arbetat och betalat skatt hela sitt liv. Tycker du inte att det är rätt att vi hjälper våra egna först? Tycker du att dom libanesiska ägarna till rest. O’learys sticker med miljoner och “snuvar” matleverantörer – musiker med flera? Är rätt? Under årens lopp har det hänt många liknande händelser, tyvärr.

Jag har en kusin, som bor i Malmö, som med egna ögon, sett invandrarkillar klädda i “burka” (burka som ska vara ett s.k. hedersplagg) stjäla pengar från handikappade människor. Och det är ju ofattbart år 2012 att människor tror på låtsasguden Jesus Kristus-Mohamed. Alla’h, ofattbart med denna vidskepelse.

Moskéer som ska byggas här i Sverige (Östersund bl.a) som vi svenska skattebetalare vara med att betala. Är det så noga med koranen – moskéer – burka kan dom stanna i sitt hemland! Vi svenskar kan inte komma till något annat land med sådana fodringar. Kina – Ryssland – f.d. Sovjetunionens länder med många innevånare tar inte emot några flyktingar alls, men lilla Sverige vi tar emot flest invandrare.

Anny, din tanke är god, så jag ger dig ett gott råd: ta med dina vänner ut och res runt i världen och lär länderna i Afrika att odla jorden, för det vet jag att dom efterlyser, så svälten avtar! Res till länder som fortfarande har dödsstraff och se till att dom slutar med sådana odemokratiska metoder. Du är ung och har framtiden med dig, så lycka till med att hjälpa människor, så dom kan få ett drägligt liv i sina hemländer, där dom helst vill bo, där dom är födda!
Lycka till önskar *förnamn för otydligt för att kunna tydas* , ej rasist!!!

PS ! 55 000 människor fr. Somalia – farfar – farmor – mamma – morfar ska komma hit till Sverige, dom har aldrig skattat en krona i Sverige, men det är redan klart att dom ska få socialbidrag som är större än vad svenska pensionärer har. Är det rätt tycker du??????????
DS!

Ja, ni…. vad ska jag säga? Invandrarkillar i burka som rånar handikappade, invandrare kan bara baka pizza, låtsasguden Jesus Kristus-Mohamed (jag missade nog den delen av religionsundervisningen!), jag är för ung för att kunna veta något, jag borde lära afrikanerna att odla jorden (för det är säkert DET som är det främsta problemet, inte torka…) och sen ska jag också åka till USA och säga åt dem att avskaffa dödsstraffet. Finns så mycket tok i det här brevet och jag önskar så innerligt att jag kunnat besvara det med ett långt, handskrivet brev. Men tyvärr, avsändaren är förstås anonym.

Förra brevet fick jag mitt livs första kärleksbrev på posten. Finaste brev jag fått någonsin!
Det här brevet, mitt livs första insändarsvar i brevformat, är liksom raka motsatsen till det…

Stackars små troll!

Posted on by

Jag antar att jag borde bli grinig och besviken när folk (läs: rasister) inte vill debattera med mig på en rimlig nivå. Att jag borde bli irriterad över deras uppenbara barnslighet och inskränkta syn på andra människor (läs: oftast kvinnor). Men efter många månader på Twitter så är det få saker som berör mig, istället roas jag lite. Jag vet, det är hemskt men jag har blivit härdad.

Fast nuförtiden är det inte så hemska saker som skrivs till mig, så beror främst på det. De allra värsta har jag blockat nu tror jag. Hot, och alltför grova saker, tolererar jag inte. Inte heller rent personliga påhopp, att bli kallad för saker. Personer som helt tydligt är rena troll, anonyma fegskitar, bekymrar mig inte heller så mycket. T.ex den här:

En person som hoppar in i en pågående diskussion bara för att få kalla mig “bitterfitta”. Då kan jag inte låta bli att först le, för att det är så infantilt. Sen bli lite ledsen. Vilket litet liv hen måste leva! Tragiskt, på något sätt. Sorgligt, att scanna av Twitter efter möjligheter att få förolämpa. Kasta skit, anonymt. Att inte våga stå för sina åsikter, det måste vara tungt.

Egentligen skulle jag vilja krama alla troll. Klappa dem på huvudet och säga “det blir bra, ditt liv kommer bli bättre, det kommer lösa sig”. Men innerst inne tror jag inte det hjälper. De har funnit ett sätt att kräkas ut sitt hat utan konsekvenser. Jag kan bara hoppas att deras näthatande gör att de inte hatar IRL i lika stor utsträckning. Naivt? Kanske. Men något positivt måste jag hålla fast vid, när trollen anfaller.

Jag VILL inte vakna!

Posted on by

Ett vanligt mot”argument” jag brukar få i debatter om invandringspolitik är “Men bor du i ett invandrartätt område eller? Görure? GÖRUUU?? Näää men håll käft då!” och det finns få saker som är så frustrerande.

Sen när måste man bo på ett visst ställe för att få ha en åsikt om det? Måste man bo i USA för att få ha en åsikt om presidentvalet? Måste man vara gammal för att få ha en åsikt om äldreomsorg? Måste man ha barn för att få ha en åsikt om förskolan? Nä. Usch, det är bara så löjligt. Och den enda gången jag möter det här skämtet till “argument” är när man diskuterar invandring.

Jag kan bilda mig en rättvis åsikt ändå. Det är knappast så att jag sitter isolerad dygnet runt i min lägenhet. Jag har både egna erfarenheter – och tar del av andras. Både positiva och negativa. Nån slags allmän uppfattning tycks vara att jag skulle tro att alla invandrare är supergulliga och snälla. Eh, hallå…det är människor vi pratar om. Klart det alltid finns rötägg.

Till skillnad från rasisterna dömer jag dock inte hela grupper utifrån de rötäggen.

Självfallet tog jag upp det här även på Twitter. Och taggade #svpol. Och ojdå, det gick ju som det gick:

Jag ÄLSKAR det här sättet att debattera på. Så…så himla sakligt! Jag häpnar inför intelligensen i det här svaret, på riktigt. Wow, jag erkänner mig besegrad. Jag ska GENAST bli rasist! Eeeeeeeeeeeeeeeeeeller så är jag inte så jätteimponerad faktiskt. Samma person tyckte att det var skoj att fortsätta sin kamp att utmåla mig som lögnare. Jodå, hen har skrivit samma sak flertalet gånger tidigare:

Nejdå, det är inte synd om mig. Inte alls! Jag blir glad när folk ifrågasätter mig och utmanar mig. Det ger mig en strålande möjlighet att finslipa mina argument. Kommentarsfältet på min insändare är ett utmärkt exempel. Flertalet debatter och diskussioner på Twitter är också bra exempel. Exemplet ovan… not so much. Och förövrigt, om “vakna” innebär att jag måste börja hata främlingar, vara rädd för det okända, bygga mina åsikter på felaktiga uppgifter och hitta på saker under skyddet av en foliehatt… tja, för att vara ärlig fortsätter jag nog sova då. Djupt och länge.

Hit är alla välkomna, om jag får bestämma!

Posted on by

För några dagar sedan skrev jag en insändare till vår ena lokaltidning. Vill ni hellre läsa den där, så trycker ni här. Med kommentarer, och allt! Annars kan ni helt enkelt scrolla ner och läsa den här istället:

Här sitter jag i min soffa, nyss hemkommen från en promenad runt Frösöberget.

Jag häpnar över vilket vackert landskap jag bor i. Fjällen, sjöarna, skönheten. Jag är tacksam för att jag haft turen att bli född här. För det handlar inte om annat än tur, för mycket kan man styra i sitt liv, men inte var i världen man blir född.

Det får mig också att tänka på det här med främlingsfientlighet, rasism, att vilja stänga vårt lands gränser. Att neka människor tillträde till det här vackra. Jag kommer aldrig förstå viljan att säga ”stopp och belägg, hit är du inte välkommen”. Att man kan se människor som kostnader, utan att vilja se deras människovärde.

Jag blir lika ledsen varje gång jag hör någon prata om att vi inte har råd att ta emot invandrare eller flyktingar.

Jag blir lika ledsen varje gång jag hör någon prata om att de bara kommer hit för att snylta. Jag blir lika ledsen varje gång någon vill stänga dörren och sätta upp en stor stoppskylt.

Vi lever i ett överflöd. Sverige är ett av världens rikaste länder. Vi har både råd och plats att välkomna människor hit. Det är en snål och cynisk syn på mänskligheten att vilja stänga Sveriges gränser. Skulle det någonsin hända, hoppas jag innerligt att Jämtland gör revolt och blir en egen republik på riktigt. För min uppfattning är att hit är alla välkomna.

Med stolthet säger vi ”kom in!” när någon knackar på vår dörr och med ännu större stolthet visar vi upp det sagolikt vackra som är vårt hem. Som vi inte själva valt att födas i, så hur kan vi egentligen säga nej till att dela med oss?

Skitläskigt? Njae.

Posted on by

Det har varit väldigt tyst på näthatarfronten senaste tiden. Har jag blockat dem alla på Twitter nu? Eller är hela bunten polisanmälda/utslängda från Twitter..? Av nån anledning känns det lite som lugnet före stormen.

Igår fick jag dock en helt fantastisk kommentar på Twitter:

Jag har ju som standard att inte hänga ut namn/twitternamn här på bloggen för jag tycker det är lite taskigt. Men jag kan hinta om att den som skrivit är en av de sverigedemokrater vi fått avsatt/utslängd ur SD. Så nej, det känns inte det minsta läskigt faktiskt! I den här takten kommer SD snart ha slut på folk. Och vad ska de då göra?

För varje sverigedemokrat vi lyckas outa finns möjligheten att någon också ändrar uppfattning och tänker “2014 kommer jag inte rösta på dem!”. För de ska inte tro att väljarna är oberörda av att vi kan presentera företrädare som är homofober, rasister…eller helt enkelt bara korkade. Kanske, kanske kan vi påverka lite och den tanken glädjer mig. Dock är det inte vårt främsta mål, men det är en annan historia. 😉

Nog sagt om detta, läs dagens inlägg på IRM för det är faktiskt fruktansvärt roligt. Och det säger jag inte bara för att jag har skrivit det själv. Utan för att jag finner det genuint roande. Så in och läs!

Det här med näthat är en svår grej…

Posted on by

Någonting som roar mig omåttligt är när näthatarnas försök att hata slår tillbaka mer på dem själva. Det är lite därför jag också bloggar om allt dumt de skriver om mig, eftersom jag tycker att de förtjänar att skrattas åt. För vad kan man annat göra än att skratta när de lekt grävande journalister för att kolla upp vem som är vän med vem på Facebook? Lika roligt hade jag åt det där blogginlägget som handlade om hur svenskhatande jag är. Kommentarsfältet är liksom ett enda stort skämt! De börjar konspirera om vilken flagga det egentligen är som är hissad på bilden. Kan det vara Israels? Kan det vara en “zigernarflagga”? När så plötsligt någon nyktert skriver att nej, det är Jämtlands flagga, så blir det desto roligare. För då måste man helt plötsligt försöka rättfärdiga inlägget på något sätt… ja, vad ska man säga?

Men, det jag egentligen ville med det här inlägget var att länka till den utmärkta ledaren som publicerades i Länstidningen häromdagen. Den säger allt, den är klok och jag hade inte kunnat sagt det bättre själv. Så, in och läs nu!

Dum, dummare, dummast

Posted on by

Kände att jag måste blogga om det här. Jag har skrivit om det på både Twitter och Facebook, men det är liksom så dumt att jag måste lägga upp det även i bloggen. När vi lanserade IRM blev det helt plötsligt mycket roligare att googla på mitt namn. Nästan varje dag dök det upp inlägg om oss eller mig, det ena längre från verkligheten än det andra. Det som dock tagit förstapris alla kategorier är detta:

För det första, skulle jag använda ett påhittat namn skulle jag väl INTE använda ett namn som redan finns och som bara en enda person i Sverige heter? Isåfall hade jag väl ändå valt Anna Svensson eller något liknande? För det andra – hur konstigt är det att människor förändras? Bilden som syftas på i inlägget är den här:

Den är tagen från en artikel publicerad 2009. 3 år sedan alltså, 40kg mer och betydligt längre hår. Så visst, jag förstår att det kanske är lite förvirrande, det här att människor förändras. Men jag lovar, det ÄR jag på bilden. Även om jag lite skäms för att jag sett ut sådär, men det är en annan historia…

Och hela den där grejen med “nu bevisar vi att de är kopplade till Expo!” är mest bara pinsam. NEJ vi jobbar inte för Expo. JA vi känner flera som jobbar för Expo. Vad exakt som skulle vara fel i det vet jag inte. Det är ungefär som att säga att en moderatpolitiker som privat umgås med en sosse skulle vara kopplad till socialdemokraterna. Men jag vet att hur många gånger jag än säger det så kommer alla konspirationsteoretiker och nätrasister välja att tro vad de vill.

(Ska förövrigt bli spännande att se om jag får några otrevliga kommentarer på det här inlägget, rörande att jag är fet. Vore ironiskt, eller hur?

Dagen då jag blev svenskhatare

Posted on by

För några veckor sen var det nån som bloggade om mig. Jag skriver “nån” eftersom personerna bakom bloggen är anonyma. På bloggen spyr man mer eller mindre glatt ut sitt hat över invandrare, mångkultur och nu även över mig alltså.

Vad hade jag gjort då, som upprört tillräckligt mycket för att bli ombloggad? Jag hade lagt upp följande bild på Twitter:

“Sjukt suddig bild men den gör mig glad. Här uppe vajar ingen svensk flagga inte!” stod det under bilden. För vem som helst med normalintelligens så framstår det nog hela som ett skämt. Men icke då, för helt plötsligt så var den här bilden samma sak som att jag var svenskhatare. Eller som de formulerade sig:

“Anny Berglin från den sossestyrda sidan interasistmen.se visar åter upp ett avståndstagande till allt svenskt och det som förknippas med landet hon bor i.”

Det här är märkligt, inte bara på ett sätt. För det första är vare sig jag eller IRM sossestyrda. För det andra så är det väl lite väl magstarkt att hävda att Jämtland inte förknippas med Sverige?

En sak har jag däremot fått lära mig “the hard way”, nämligen att man inte får sno bilder hur som helst. Visst, det är en skräpbild men det är MIN skräpbild. De hade tveklöst fått använda den om de bara bett mig om lov, men nu hade de inte det. Jag skickade flertalet snälla kommentarer och mail där jag vänligt bad dem ta bort min bild. Ingenting hände. Jag mailade istället deras bloggportal. VIPS sa det så var bilden borta. Det som gör det extra komiskt är att de uppdaterar sitt inlägg med en bild på en ko och påminner mig om att IRM gjort sig skyldiga till samma brott.

Ja, det har vi. Och ja, det står jag för. Skillnaden är att när vi fick reda på att vi hade gjort fel så betalade vi för oss och bad om ursäkt. Trots att det också, i ärlighetens namn, rörde sig om en skräpbild.

Jaja, vi hanterar saker olika helt enkelt. Det får man leva med. Jag säger inte att vi, eller jag, är bättre än någon alla. Men en sak har jag lärt mig efter 27 år: Man kommer ganska mycket längre på trevlighet än om man är oförskämd!