Dum, dummare, dummast

Kände att jag måste blogga om det här. Jag har skrivit om det på både Twitter och Facebook, men det är liksom så dumt att jag måste lägga upp det även i bloggen. När vi lanserade IRM blev det helt plötsligt mycket roligare att googla på mitt namn. Nästan varje dag dök det upp inlägg om oss eller mig, det ena längre från verkligheten än det andra. Det som dock tagit förstapris alla kategorier är detta:

För det första, skulle jag använda ett påhittat namn skulle jag väl INTE använda ett namn som redan finns och som bara en enda person i Sverige heter? Isåfall hade jag väl ändå valt Anna Svensson eller något liknande? För det andra – hur konstigt är det att människor förändras? Bilden som syftas på i inlägget är den här:

Den är tagen från en artikel publicerad 2009. 3 år sedan alltså, 40kg mer och betydligt längre hår. Så visst, jag förstår att det kanske är lite förvirrande, det här att människor förändras. Men jag lovar, det ÄR jag på bilden. Även om jag lite skäms för att jag sett ut sådär, men det är en annan historia…

Och hela den där grejen med “nu bevisar vi att de är kopplade till Expo!” är mest bara pinsam. NEJ vi jobbar inte för Expo. JA vi känner flera som jobbar för Expo. Vad exakt som skulle vara fel i det vet jag inte. Det är ungefär som att säga att en moderatpolitiker som privat umgås med en sosse skulle vara kopplad till socialdemokraterna. Men jag vet att hur många gånger jag än säger det så kommer alla konspirationsteoretiker och nätrasister välja att tro vad de vill.

(Ska förövrigt bli spännande att se om jag får några otrevliga kommentarer på det här inlägget, rörande att jag är fet. Vore ironiskt, eller hur?

Det finns en anledning till att jag kallar honom för “Grisfisen”

Det absolut bästa med att vara ute på Ön är att jag kan rasta Jakke i princip naken. Det är liksom vardagslyx att tassa ut med honom en solig sommarmorgon (eller ja, en regnig sådan snarare) iklädd t-shirt, trosor och foppa-tofflor. Med en kaffekopp i handen sätta sig på bron och titta när han lufsar runt och luktar på blommorna. Eller äter blommorna. Eller kissar på blommorna.
Igår var det en nätrasist som försökte få fram att Jakke hade blivit väldigt upprörd om han vetat om att jag skriver om hans bajsvanor på Twitter. Nu är det ju inte precis som att jag gör det, det har mig veteligen bara hänt en gång, men jag känner min hund bäst. Jag vet att om han hade förstått, om han hade kunnat reagera – då hade han fnissat. Jag är övertygad om att Jakke hade varit en fanatisk kiss- och bajsskämtare om han bara hade haft den medvetenheten.

Men just det där är en öm punkt. Att gå på min hund. Hallå, han om något har väl inte gjort någon nåt ont? Eller ja, han råkade spräcka Moderskeppets läpp en gång men då fick hon ärligt talat skylla sig själv. Sätter man en hundgodis mellan tänderna så får man räkna med att han hoppar upp och tar den liksom…

Nej, kritisera mig, mina åsikter och mitt utseende hur mycket ni vill. Jag har frivilligt valt att framföra dem offentligt och under eget namn och bild. Men ge för i helvete fan i min hund! (Ursäkta språket…)

Och ja, jag vet att risken finns att nu kommer de inte göra annat än just ge sig på min hund och hur jag sköter honom. Vilket leder till direkt block. Bara så att alla vet det.

Dagen då jag blev svenskhatare

För några veckor sen var det nån som bloggade om mig. Jag skriver “nån” eftersom personerna bakom bloggen är anonyma. På bloggen spyr man mer eller mindre glatt ut sitt hat över invandrare, mångkultur och nu även över mig alltså.

Vad hade jag gjort då, som upprört tillräckligt mycket för att bli ombloggad? Jag hade lagt upp följande bild på Twitter:

Sjukt suddig bild men den gör mig glad. Här uppe vajar ingen svensk flagga inte!” stod det under bilden. För vem som helst med normalintelligens så framstår det nog hela som ett skämt. Men icke då, för helt plötsligt så var den här bilden samma sak som att jag var svenskhatare. Eller som de formulerade sig:

“Anny Berglin från den sossestyrda sidan interasistmen.se visar åter upp ett avståndstagande till allt svenskt och det som förknippas med landet hon bor i.”

Det här är märkligt, inte bara på ett sätt. För det första är vare sig jag eller IRM sossestyrda. För det andra så är det väl lite väl magstarkt att hävda att Jämtland inte förknippas med Sverige?

En sak har jag däremot fått lära mig “the hard way”, nämligen att man inte får sno bilder hur som helst. Visst, det är en skräpbild men det är MIN skräpbild. De hade tveklöst fått använda den om de bara bett mig om lov, men nu hade de inte det. Jag skickade flertalet snälla kommentarer och mail där jag vänligt bad dem ta bort min bild. Ingenting hände. Jag mailade istället deras bloggportal. VIPS sa det så var bilden borta. Det som gör det extra komiskt är att de uppdaterar sitt inlägg med en bild på en ko och påminner mig om att IRM gjort sig skyldiga till samma brott.

Ja, det har vi. Och ja, det står jag för. Skillnaden är att när vi fick reda på att vi hade gjort fel så betalade vi för oss och bad om ursäkt. Trots att det också, i ärlighetens namn, rörde sig om en skräpbild.

Jaja, vi hanterar saker olika helt enkelt. Det får man leva med. Jag säger inte att vi, eller jag, är bättre än någon alla. Men en sak har jag lärt mig efter 27 år: Man kommer ganska mycket längre på trevlighet än om man är oförskämd!

Hej, mitt namn är Mydia. Kla Mydia.

Det tog inte lång stund innan min blogg väckte upprörda känslor. Och det var INNAN jag publicerat inlägget om nätrasister. Hujedamig, hur ska det gå? Om nätrasisterna upprörs över att jag bloggar om min hund så kommer det här bli minst sagt intressant!

 

Hej hå (och en flaska med rom), nu kör vi! 😉

(Vill förövrigt bara tillägga att jag inte tycker det är så pinsamt med könssjukdomar. Det kan hända även den bästa. Några tips till framtiden är dock att alltid använda kondom om man inte vet med sig att man är testad och att den man ligger med är testad. Man bör såklart testa sig regelbundet och FÅR man en könssjukdom så ska man inte tveka att genast uppsöka hjälp. Det kanske känns lite pinsamt men det är det enda rätta att göra.)

Man ska vara försiktig med glashus, det har iaf MIN mamma lärt mig!

Elin Lundgren, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och en mycket klok kvinna, har idag skrivit om hur man som antirasist och kvinna ofta blir bemött i sociala medier. Då jag är till viss del inblandad i konversationen (och har haft typ identiska konversationer många, många gånger tidigare…) så tänker också jag skriva om det.

Jag finner det nämligen otroligt fascinerande (och ganska löjligt) att någon som i ena andetaget kan gasta “ISLAM HAR FÖRKASTLIG KVINNOSYN!”  i nästa andetag kan vråla “SVENNEHORA!” åt en kvinna som uttrycker en åsikt. Hur kan det komma sig? Är de verkligen så blinda för sin egen, högst förkastliga, kvinnosyn?

Ja. Ja det är de. De är så totalt förblindade av sin egen syn på världen att de inte ser något annat. I den världen är det de som är de goda, det är de som har absolut rätt och ingen åsikt som går emot deras sanning kan ha ett uns värde. Säger man emot så är man kommunist, stenkastarvänster eller svennehora, oavsett vilka argument man kan presentera för sin sak.

Visst, även män blir kallade för diverse saker på nätet när de uttrycker antirasistiska åsikter. Men jag har aldrig någonsin sett en man bemötas med icke-argumentet “Jag hoppas du råkar ut för en gängvåldtäkt av HIV somalier. Det är enda chansen att du ska vakna.”

Just det där med att “vakna” är något som nätrasisterna ofta pratar om. Jag har dock aldrig riktigt förstått VAD det är jag ska vakna ifrån. Mitt liv? Verkligheten? Nej just ja, verkligheten definierar de. My bad. Men oavsett vilket, om “vakna” innebär att jag ska börja känna omotiverat hat mot människor jag aldrig har träffat – då fortsätter jag hemskt gärna att drömma!