För några veckor sen var det nån som bloggade om mig. Jag skriver “nån” eftersom personerna bakom bloggen är anonyma. På bloggen spyr man mer eller mindre glatt ut sitt hat över invandrare, mångkultur och nu även över mig alltså.

Vad hade jag gjort då, som upprört tillräckligt mycket för att bli ombloggad? Jag hade lagt upp följande bild på Twitter:

“Sjukt suddig bild men den gör mig glad. Här uppe vajar ingen svensk flagga inte!” stod det under bilden. För vem som helst med normalintelligens så framstår det nog hela som ett skämt. Men icke då, för helt plötsligt så var den här bilden samma sak som att jag var svenskhatare. Eller som de formulerade sig:

“Anny Berglin från den sossestyrda sidan interasistmen.se visar åter upp ett avståndstagande till allt svenskt och det som förknippas med landet hon bor i.”

Det här är märkligt, inte bara på ett sätt. För det första är vare sig jag eller IRM sossestyrda. För det andra så är det väl lite väl magstarkt att hävda att Jämtland inte förknippas med Sverige?

En sak har jag däremot fått lära mig “the hard way”, nämligen att man inte får sno bilder hur som helst. Visst, det är en skräpbild men det är MIN skräpbild. De hade tveklöst fått använda den om de bara bett mig om lov, men nu hade de inte det. Jag skickade flertalet snälla kommentarer och mail där jag vänligt bad dem ta bort min bild. Ingenting hände. Jag mailade istället deras bloggportal. VIPS sa det så var bilden borta. Det som gör det extra komiskt är att de uppdaterar sitt inlägg med en bild på en ko och påminner mig om att IRM gjort sig skyldiga till samma brott.

Ja, det har vi. Och ja, det står jag för. Skillnaden är att när vi fick reda på att vi hade gjort fel så betalade vi för oss och bad om ursäkt. Trots att det också, i ärlighetens namn, rörde sig om en skräpbild.

Jaja, vi hanterar saker olika helt enkelt. Det får man leva med. Jag säger inte att vi, eller jag, är bättre än någon alla. Men en sak har jag lärt mig efter 27 år: Man kommer ganska mycket längre på trevlighet än om man är oförskämd!