Varför är min vikt viktig? – eller “Snälla lägg av nu.”

Få saker är så tacksamt att skämta om som tjocka människor. Jag menar, det är ju fritt fram där för är man tjock får man ju faktiskt skylla sig själv. Är man tjock är man självfallet också lat och säkert slarvar man med hygienen också, det vet ju alla. Går säkert runt med ett smörpaket i fickan och trycker i sig för att bli så tjock som möjligt. Man har ju hört om hur tjockisar inte kan klara av något i sina liv. Misslyckade sopor.

Ja, det är visst väldigt tacksamt att skämta om överviktiga människor och kräkas ur sig fördomar om dem och jag är så förbannat less på det. Och det säger jag inte bara för att jag själv är överviktig utan för att jag tycker att det är riktigt vidrigt beteende oavsett vem det drabbar. HUR har det kunnat bli så att övervikt är ett ämne där det är fritt fram? Det ligger trots allt ingenting i fördomarna. Lat kan vem som helst vara, slarva med hygienen har knappast att göra med vikten och hetsäta? Well, newsflash: Även smala gör det och det rör sig ofta om en ätstörning.

Men ändå är det just överviktiga människor man siktar in sig på. Kletar av sig sina äckliga fördomar och alldeles, alldeles för ofta kallar man det för skämt. Och det är ytterst sällan någon blir upprörd. Herregud, lite får man väl tåla?! Och ja, lite får man tåla. Jag kan driva med mig själv och min vikt bäst jag vill. Jag kan till och med tåla att andra skämtar om det – om det sker på rätt sätt.

Jag vill inte höra att jag är misslyckad på grund av att jag är tjock. För skulle du vilja höra att du är misslyckad, oavsett vilket skäl som angavs? Nej, just det. Så lägg ner, bara lägg ner tjockishatandet nu. Tack.

tjockisskämt

Hög nivå? Isåfall vill jag inte veta hur den LÅGA nivån ser ut.

1 thought on “Varför är min vikt viktig? – eller “Snälla lägg av nu.”

  1. Det är oftast okunskap kombinerat med en avhumanisering av “offret” för skämten som orsakar den här “Äh men liiiite får ni allt tåla!”-mentaliteten. Jag tror inte att någon som känner empati för den de retar skulle skämta lika grovt och elakt.

    Obs! Personerna som driver med tjocka, invandrare, kvinnor, handikappade, arbetslösa etc HAR empati för sina medmänniskor – de missar bara att de individer de driver med OCKSÅ tillhör gruppen medmänniskor. Det är avhumaniseringen av “offret” som orsakar bristen på empati. Okunskapen leder till att dessa personer håller liv i fördomarna. Detta är min hypotes, inte min sanning.

    För att få bukt med mobbingen – för att retas på det sättet är inte roligt utan ren mobbing – får man nog gå tillväga på samma sätt som med all mobbing. Hjälpa mobbare att få empati för sina “offer”, ge dem kunskap om vad deras handlingar orsakar samt hjälpa dem att gå vidare och rätta till istället för att skuldbelägga och anklaga.

Comments are closed.