“Best of SD” heter ett filmklipp som nu sprids likt en svårartad förkylning i sociala medier. Jag är inte den som kritiserar saker jag inte sett, så jag kollade just på klippet. Och blev så ofantligt trött. Jag är helt med om att politik måste kunna vara rolig och humoristisk, men det måste då också finnas lite skärpa och finess i humorn. “Höhö, kolla vad dumma dom är!”, saknar både finess, skärpa och är i slutändan troligen endast kontraproduktivt.

Vad händer när vi höhö-garvar åt “dumma sd:are”? Det enkla och korta svaret är: troligen inte ett skit. Att höhö-garva åt “dumma sd:are” är något som är förbehållet en viss del av oss i Sverige: vi som har makt. Vi kan tillåta oss själva att göra det, för det straffas oss inte. Det är inte främst oss, kritvita och kristna/ateister/icke-muslimer, som Sverigedemokraterna är ute efter. Vi kan fördöma på avstånd, men vi kommer aldrig någonsin få veta hur det är att vara en del av SD:s hatobjekt nummer ett.

När vi höhö-garvar åt “dumma SD:are” så visar vi så tydligt att vi har RÅD att ta lite lätt på det. Det är, enligt mig, samma grej som att förminska rasism till att bara handla om SD. Vi KAN blunda för annan rasism, för vi drabbas inte av den.

I slutändan kommer dock ALLA drabbas av SD:s politik om de får tillåtas få mer makt. Det är kanske det vi borde prata om istället. Vi borde prata mer om hur de vill sabba villkor för arbetare, hur de vill försämra levnadsvillkoren för HBTQ-personer, hur de vill inskränka aborträtten, hur de “driver” frågor som de redan röstat emot i Riksdagen, hur deras politik i slutändan kommer rasera vår välfärd och vårt land.

Det är DET vi borde prata om. Inte sitta och skratta åt hur dumma de är. För medan vi skrattar, är de ute och lismar åt sig fler röster. Medan vi skrattar, drabbas våra kamrater för rasism som vi valt att blunda för. Medan vi skrattar, händer det inte ett skit.