Jag fick just ett mail från Ung Vänster med en inbjudan till möte på torsdag. Helt plötsligt blev jag alldeles glad och nervös, mest glad förstås för det här ska bli så roligt! Jag behöver ett nytt ställe för mitt engagemang nu när mina fackliga uppdrag ryker. Jag är helt övertygad om att jag kommer bli varmt välkomnad och att jag kommer känna mig som hemma.
Dock är inte alla lika imponerade:
Jag arkiverar detta under kategorin “Rimlig kritik” och fnissar lite.
Jag ser väldigt, väldigt mycket fram emot mitt första UV-möte. Visst, nu kanske det inte blir så att jag bor kvar här i Öset särskilt länge men ändå. Kontakter är bra. Och jag vill GÖRA saker! Engagera mig! Så det här kan inte bli annat än bra. (Här kan ni tänka er att jag ser ut ungefär så här)